Boken Papper och massa i Värmland beskriver historien om den viktiga period i Värmlands industrihistoria som innebar utnyttjandet av de stora skogstillgångarna för tillverkning av papper och massa.
Den egentliga utvecklingen tog sin början under andra hälften av 1800-talet. Då hade flera metoder uppfunnits för att tillverka pappersmassa av trä, och de värmländska brukspatronerna var snabba att ställa om tillverkningen vid sina bruk. Den tidigare järntillverkningen vid små järnbruk blev olönsam, men pappersmassa visade en stark tillväxt. “Vi sjunker med järnet men flyter på träet”. Man byggde fabriker för tillverkning av mekanisk massa och kemisk massa och även pappersbruk. År 1900 fanns ca 40 massa-och pappersbruk i Värmland. Totalt har i Värmland funnits 51 sådana bruk. Idag finns sju stycken kvar.
Värmlandsbruken har en del anmärkningsvärda rekord
Den egentliga utvecklingen tog sin början under andra hälften av 1800-
Värmlandsbruken har en del anmärkningsvärda rekord
•Det första bruket i Sverige som levererade kemisk massa för avsalu var Kymsbergs Bruk i Gräsmark. I februari 1872 levererade man 4 ton massa till England.
•Världens äldsta sulfitmassabruk som fortfarande är i drift finns i Värmland: Billerud i Säffle vars nuvarande namn är Nordic Paper Seffle
•Världens äldsta bruk för tillverkning av massa med alkalisk kokning (numera sulfatmassa) som fortfarande är i drift är Bäckhammars Bruk i västra Värmland. Även Bäckhammar ingår numera i Nordic Paper
Papper och Massa i Värmland innehåller 460 sidor text och bilder från olika perioder.Bakom boken ligger ett omfattande forskningsarbete som utförts av fem författare, alla med bakgrund inom den värmländska papper- och massaindustrin. Boken har fått ett förord av Ingemar Eliasson, Riksmarskalk och f.d. Landshövding i Värmland